NYA regler i Judo, kan leda till NYA fysiologiska krav!

Att definiera judo

Judo kan beskrivas som en viktklassindelad kampsport (Franchini et al. 2011b), som är dynamisk, högintensiv och intermittent (Crnogorack 2011; Degoutte et al. 2003; Franchini et al. 2007; Franchini et al. 2009). I judo försöker idrottaren att kasta sin motståndare på dennes rygg eller kontrollera genom markkamp (Franchini et al. 2005a; Kano 1932). Detta kräver komplexa färdigheter och taktisk kompetens i samråd med goda fysiska egenskaper för att idrottaren ska lyckas (Degoutte et al. 2003; Franchini et al. 2005a). Där det påvisats att vissa tekniker är mer viktiga i matcher än andra tekniker, och där tekniker också  är beroende av viktklass (Segedi & Sertic´, 2014).

Karakteristiska egenskaper för judomatcher

Matchtiden i judo är 4 minuter för både kvinnor och män (IJF 2016), dock kan matchtiden variera allt mellan någon sekund till att fortsätta mer än 10 minuter, detta beroende av sportens regler (Azevedo et al. 2007; Castarlenas & Planas 1997; Onda 1994). En normal elitjudomatch varar omkring 3-4 minuter (Castarlenas & Planas 1997; Onda 1994).

Judo kräver att utövarna genomför 5-7 matcher (Franchini et al. 2003) eller ibland upp emot 9 matcher (Castarlenas & Solé 1997) under en tävlingsdag. Detta för att kunna placera sig bland de fem bästa (Franchini et al. 2003). Under en tävlingsdag är återhämtningstiden mellan två matcher minst 10 minuter vid stege, dock är den vanliga återhämtningstiden mellan matcher omkring 15 minuter (Franchini et al. 2003).

Under judomatcher har utövarna en medelhjärtfrekvens omkring 175-185 slag/minut (Degoutte et al. 2003; Hernández-García et al. 2009) och 3 minuter efter en judomatch har utövarna en laktatkoncentration på 12,9 ± 5,9 mmol/L (Degoutte et al. 2003; Franchini et al. 2003). Det fysiska kravet för en enskild judomatch blir därför högt (Franchini et al. 2011b), speciellt på överkroppen (Franchini et al. 2007) då mestadels av matchtiden (51 ± 11 %) i de aktiva perioderna spenderas till att etablera ett grepp (Marcon et al. 2010).

I en judomatch jobbar idrottaren i högintensiva intervaller som varar 20-30 sekunder, samt vilar 5-10 sekunder mellan varje intervall (Castarlenas & Planas 1997; Franchini et al. 2005b; Marcon et al. 2010; Miarka et al. 2011), detta leder till att judoutövare behöver prestera ett högt antal intervaller under varje match (7-14 stycken intervaller i ståendekamp och 3-9 intervaller i markkamp), detta är dock beroende av matchtiden (Castarlenas & Planas 1997; Franchini et al. 2005b).

Fysiologiska aspekter för judoutövare

Efter omkring tre decennium av judospecifik forskning är det fortfarande svårt att beskriva en enda fysiologisk modell för judoutövare, detta på grund av att det finns ett stort antal variabler att ta hänsyn till: a) svårigheter att kvantifiera ansträngningen under matcher; b) viktklasser; c) icke-cyklisk karaktär, matchtiden kan variera allt från några sekunder till omkring 10 minuter; d) flertalet matcher per dag; e) olikheter i fysiska och taktiska egenskaper hos motståndarna (Castarlenas & Solé 1997).

Dock har flera forskare Gariod et al. (1995); Franchini et al. (2005a); Franchini et al. (2005b); Franchini et al. (2007); Franchini et al. (2011a); Franchini et al. (2011b); Kim et al. (2011), Kubo et al. (2006) med fler visat att en viss fysik och vissa antropometriska variabler är nödvändiga hos judoutövare för kunna bli högpresterande.

Som presenterats tidigare ställer tävlingsjudo höga krav på utövarna, detta både på det anaeroba och aeroba systemet. Där det anaeroba systemet bistår vid korta maxarbeten under matcher, och det aeroba systemet hjälper till med att bibehålla en högre intensitet under matcher (Franchini et al. 2003), fördröja ackumuleringen av metaboliter förknippade med utmattningsprocessen, samt förbättra återhämtningen mellan två matcher (Gariod et al. 1995; Lech et al. 2010; Palka et al 2013).

Avslutande kommentarer

Då judon och dess regler ständigt förändras och har än en gång förändrats, så kommer här en analys av vad de nya reglerna leder till rent fysiologiskt.

I och med att tiden att arbeta i matcher har ökats, från ungefär 20-30 sekunder till att idag vara ungefär 40-45 sekunder. Detta kommer leda till att en annan form av stress kommer uppstå på det metabola systemen. Genom detta kommer nya fysiologiska krav att ställas på utövarna, därför kommer en bättre anaerob återhämtningsförmåga behövas, och där med bör fokus främst läggas på på en högre aerobkapacitet, då detta kommer leda till snabbare återhämtning.

I och med att Yoko har tagits bort, och alla poänggivande kast kommer antingen att bedömas Waza-ari eller Ippon (där domarna också bli hårdare att döma Ippon). Detta kommer i sin tur leda till längre matcher, om man inte har en perfekt teknik och en "Ippon Judo".  Om man inte har en så kallad "Ippon judo",  kommer man bli tvungen att antingen utveckla en sådan eller så måste man öka sin anaeroba- och aerobaförmåga för att klara av judomatchernas NYA fysiologiska krav!

Referenser

Azevedo, P.H.S.M., Drigo, A.J., Carvalho, M.C.G.A., Oliveira, J.C., Nunes, J.E.D., & Baldissera, V., & Perez, S.E.A. (2007) Determination of judo endurance performance using the Uchi - Komi technique and an adapted lactate minimum test,  Journal of Sports Science and Medicine, 6(2): 10–14.

Castarlenas, J.L., & Planas, A. (1997) Estudio de la estrutura temporal delcombate de judo, Educ. Fís. Deportes, 47: 32–39.

Castarlenas, J.L., & Sole, J.O. (1997) El entrenamiento de la resistencia en los deportes lucha con agarre: una propuesta integradora, Educ. Fís. Deportes, 47: 81–86.

Crnogorack, B. (2011) Transformation of basic and specific motor status of elit judo players under the influence of innovated training model, Sport Science, 3(1): 27–31.

Degoutte, F., Jouanel, P., & Filaire, E. (2003) Energy demands during a judo match and recovery, Br. J. Sports Med., 37(3): 245–292.

Franchini, E., Bertuzzi, R.C.M., Takito, M.Y., & Kiss, M.A.P.D.M. (2009) Effects of recovery type after a judo match on blood lactate and performance in specific and non-specific judo tasks, Eur. J. Appl. Physiol., 107(4): 377–383.

Franchini, E., Huertas, J.R., Sterkowicz, S., Carratalá, V., Gutiérrez-García, C., & Escobar-Molina, R. (2011a) Anthropometrical profile of elite Spanish Judoka: Comparative analysis among ages, Archives of Budo, 7(4): 239–245.

Franchini, E., Nunes, A.V., Moraes, J.M., & Boscolo Del Vecchio, F. (2007) Physical Fitness and Anthropometrical Profile of the Brazilian Male Judo Team, J. Physiol. Anthropol., 26(2): 59–67.

Franchini, E., Sterkowicz, S., Szmatlan-Gabrys, U., Gabrys, T., & Garnys, M. (2011b) Energy system contributions to the special judo fitness test, Int. J. Sports Physiol. Perform., 6(3): 334–343.

Franchini, E., Takito, Y.M., Nakamura, F.Y., Matsushigue, K.A., & Kiss, M.A.P.D.M. (2003) Effects of recovery type after a judo combat on blood lactate removal and on performance in an intermittent anaerobic task, J. Sports Med. Phys. Fitness, 43(4): 424–431.

Franchini, E., Takito, M.Y., & Bertuzzi, R.C.M. (2005b) Morphological, physiological and technical variables in high-level college judoists, Archives of Budo, 1: 1–7.

Franchini, E., Takito, M.Y., Kiss, M.A.P.D.M., & Sterkowicz, S. (2005a) Physical fitness and anthropometric differences between elite and nonelite judo players, Biol. Sport., 22: 315–328.

Gariod, L., Favre-Juvin, A., Novel, V., Reutenauer, H., Majean, H., & Rossi, A. (1995) Evaluation du profit énergetique des judokas par spectroscopie RMN du P31, Sci. Sports, 10: 201–207.

Hernández-García, R., Torres-Lugue, G., & Villaverde-Gutierrez, C. (2009) Physiological requirements of judo combat: original research article, Int. Sports Med. J., 10(3): 145–151.

IJF (2016)  Wide consensus for the adopted rules of the next Olympic Cycle, https://www.ijf.org/news/ show/adapted-rules-of-the-next-olympic-cycle, publicerad 09-12-2016 [22/04-2017]

Kano, J. (1932) The Contribution of Jiudo to Education, Journal of Health and Physical Education, 3(9): 37–40.

Kim, J., Cho, H.C., Jung, H.S., & Yoon, J.D. (2011) Influence of performance level on anaerobic power and body composition in elit mail judoists, J. Strength Cond. Res., 25(5): 1346–1354.

Kubo, J., Chishaki, T., Nakamura, N., Muramatsu, T., Yamamoto, Y., Ito, M., Saitou, H., & Kukidome, T. (2006) Differences in fat-free mass and muscle thicknesses at various sites according to performance level among judo athletes, J. Strength Cond. Res., 20(3): 654–657.

Lech, G., Pałka, T., Sterkowicz, S., Tyka, A., & Krawczyk, R. (2010) Effect of physical capacity on the course of fight and level of sports performance in cadet judokas, Archives of Budo, 6(3): 123–128.

Marcon, G., Franchini, E., de Bitro Vieira, D.E., & Neto, T.L.B. (2010) Structural Analysis of Actions and Time in Sports: Judo. J. Quant. Anal. Sports, 6(4): 10-10.

Miarka, B., Del Vecchio, F.B., & Franchini, E. (2011) Acute effects and postactivation potentiation in the special judo fitness test, J. Strength Cond. Res., 25(2): 427–431.

Onda, Y. (1994) Judo: historically statistical and scientific appraisal. Department of Medical Physics and Clinical Engineering, University of Sheffield, 1–317.

Pałka, T.,  Lech, G., Tyka, A., Tyka, A., Sterkowicz-Przybycień, K., Sterkowicz, S., Cebula, A., & Stawiarska, A. (2013) Differences in the level of anaerobic and aerobic components of physical capacity in judoists at different age, Archives of Budo, 9(3): 195–203.

Segedi, I., & Sertic´, H. (2014) Clssification of judo throwing techniques according to their importance in judo match, Kinesiology: international journal of fundamental and applied kinesiology, 46(1) , 108 - 113.

Posted in Träningslära.