Vilka tekniker är viktigast i den moderna tävlingsjudon!

2014 släppte Ivan Segendi och Hrvorje Sertic´ från Zagrebs universitet artikeln: Classification of Judo Throwing Techniques According to Their Importance in Judo Match.

Syfte

I denna artikel ville forskarna undersöka vilka tekniker som var viktigast i judomatcher, och hur det skilde sig mellan olika viktklasser.

Metod

I studien utgick man från 40 tekniker officiellt godkända enligt IJF regler, medans alla andra tekniker som finns i judo men som inte är tillåtna i officiella judomatcher inte var med i urvalet. I studien valde man att analysera teknikerna utifrån 7 stycken viktkategorier för män (upp till 60 kg, upp till 66 kg, upp till 73 kg, upp till 81 kg, upp till 90 kg, upp till 100 kg, och över 100 kg)

Till studien rekryterades 8 internationella judo experter, som först var tvungna att uppnå två utav totalt tre  kriterium:

  1. Att vara en lärare som undervisar judo vid högskola/universitet någonstans i världen.
  2. Att vara en coach eller medlem av ett coachteam för elitjudoutövare - medlemmar av landslag.
  3. Att vara  f.d. elitjudoutövare med en tävlingsbakgrund, samt medlem av landslag.

Av de 8 internationella judo experterna var: en var från Brasilien, en från Italien, en från Polen, tre från Japan, och två från Kroatien.

Experterna introducerades till studiensmetodik, där de fick i uppgift att bedöma teknikernas med ranking 1 till 5, utifrån ett frågeformulär. Där 1 motsvarade mycket liten betydelse, och 5 motsvarade mycket stor betydelse.  Detta gjordes för alla olika viktklasser. Teknikernas betydelse definierades efter dess tillämpbarhet, applikationshastighet och prestationseffektivitet för tekniken.

Utifrån experternas poängsättning för teknikernas betydelse för prestation inom olika viktklasser, användes klustermetoden för att klassificera teknikerna i homogena grupper. Där Euclidean distansmetod och Ward's metod för kluster användes. Olikheten mellan de olika grupperna testades med diskriminantanalys.'

Resultat 

Enligt Euclidean distansmetod kunde två grupper av tekniker definieras: Grupp A och Grupp B.

Där grupp A består av tekniker som förekommer mindre frekvent i judo matcher, och utifrån deras betydelse och tillämpbarhet av "sekundär" betydelse i modern judo. Där underkategorier som Subgrupp A1 består av tekniker som kan ibland förekommer i judo matcher, men de till hör inte gruppen med höst betydelse. Subgrupp A2 består av tekniker som sällan används i moderna judo matcher, men kan återfinnas i judons kata ex. Nage-no-kata.

Tabell 1: Grupper av tekniker indelade i kluster A

Subgrupp A1 Subgrupp A2
Ashi-guruma Yama-arashi Obi-otoshi
Hiza-guruma Uki-waza Yoko-wakare
Uki-goshi Hikikomi-gaeshi Sumi-otoshi
Koshi-guruma Tsurikomi-goshi Uki-otoshi
Hane-goshi Yoko-guruma  
O-guruma Nidan-ko-soto-gake  
Harai-tsuri-komi-ashi Yoko-otoshi  
Tawara-gaeshi Okuri-ashi-harai  

 

I grupp B återfinns de tekniker som främst förekommer samt om har högst betydelse i modern judo. I grupp B finns tre underkategorier Subgrupp B1 består av tekniker som främst förekommer i tyngre viktklasser, Subgrupp B2 består av tekniker som främst förekommer viktkategorier så som lätt-och medelvikt, samt  Subgrupp B3 som består av tekniker som har lika stor betydelser i alla viktkategorier.

Tabell 2: Grupper av tekniker indelade i kluster B

Subgrupp B1 Subgrupp B2 Subgrupp B3
Soto-makikomi Tomoe-nage O-uchi-gari
Sasae-tsuri-komi-ashi Sode-tsuri-komi-goshi Uchi-mata
Harai-goshi Morote-seoi-nage Ko-uchi-gari
Tani-otoshi Ippon-seoi-nage  
O-soto-gari    
Sumi-gaeshi    
De-ashi-harai    
Tsuri-goshi    
Ko-soto-gari    
Ura-nage    
Tai-otoshi    

 

Slutsats

Resultaten från denna studie kan vara en guide för experter i valet att välja det mest rationella innehållet i det tekniska eller taktiska förberedelserna samt genom utformandet av nya moderna träningsmetoder och tillämpningar av judoträningen. Således är resultaten från denna studie, så de kan användas för rationell planering, träningsoptimering och organisering av judo-utbildning och det är det praktiskt bidraget från detta dokument.

 

Mina avslutande reflektioner

Denna studie är omfattande i att visa vilka tekniker som är viktiga i den morerna tävlingsjudon, den har en bra metodik och utformande där de valt konkreta experter för området. För att ytterligare säkerställa studiens resultat, behöver framtida studier också analysera tävlingsvideor. För att ta reda på om resultatet från denna studie, överensstämmer med hur det ser ut i verkligheten. Utifrån min långa erfarenhet kan denna studie användas som ett ramverk, men det är samtidigt mycket viktigt att inte bara utgå från dessa tekniker utan bygga en bred tekniskgrund. Där utövarna ska kunna kasta sin specialtecken i flera olika kastriktningar, samt att de kan ett flertal tekniker om understöd för sin specialteknik och även dessa i olika kastriktningar.

Ni hittar artikeln i sin helhet här...

 

Referenser

Segedi, I., & Sertic´, H. (2014) Clssification of judo throwing techniques according to their importance in judo match, Kinesiology: international journal of fundamental and applied kinesiology, 46(1) , 108 - 113.  http://hrcak.srce.hr/file/188797 [2017-04-23].