Bättre kondition samt mindre fett leder till bättre kastfrekvens!

Elit judoutövare har generellt en maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) mellan 43 and 65 ml per kg per min (Torres-Luque et al. 2016), något som kan liknas med allt från personer som är moderat till elit tränade (Shvartz, E., & Reibold, R.C., 1990). Medelvärdet för den genomsnittliga judoutövaren ligger på 54 ml/kg/min i VO2max som motsvar bra tränad!

Figur 1: visar en översiktlig tabell över VO2max för friska vuxna individer, där man kan jämföra sin VO2max med andra personer av samma ålder och kön (Shvartz, E., & Reibold, R.C., 1990).

En bra VO2max hjälper till med att bibehålla en högre intensitet under matcher, kan fördröja trötthetsämnen som exempelvis mjölksyra och fria vätejoner som är förknippade med utmattningsprocessen, samt förbättra återhämtningen mellan två matcher (Gariod et al. 1995; Lech et al. 2010; Palka et al 2013).

I en studie av Franchini et al. (2007) visade på ett tydligt positivt samband mellan VO2max och antalet kast som utövarna klarade av vid ett så kallat Special Judo Fitness Test.

Figur 2: visar det positiva sambandet mellan  VO2max och antalet kast som utövare klarade av i Special Judo Fitness Test (SJFT). Där signifikansnivån var på p <0,001.

I deras studie kunde de också påvisa att det finns ett negativt samband mellan kroppsvikt och antalet kast i Special Judo Fitness Test (Franchini et al., 2007). Som känns ganska logiskt, alltså ju tyngre du är desto mindre kast hinner du!

Figur 3: visar det negativa sambandet mellan kroppsvikt och antalet kast antalet kast som utövare klarade av i Special Judo Fitness Test (SJFT). Där signifikansnivån var på p <0,001.

Utöver det fann de också ett lika starkt negativt samband mellan kroppsfett och antalet kast som utövare klarade av i Special Judo Fitness Test (Franchini et al., 2007). Där de påvisar att det är i mindre grad är kroppsvikt som avgör prestationen, och att det till allt större del beror av mängden fett (Franchini et al., 2007)

Alltså högre mängd fett leder till lägre prestation (Franchini et al. 2005b, Franchini et al., 2007, Franchini et al., 2011)!

Figur 4: visar det negativa sambandet mellan kroppsfett och antalet kast som utövare klarade av i Special Judo Fitness Test (SJFT). Där signifikansnivån var på p <0,001.

I studien av Franchini et al., (2007) kunde de också visa att mängden kroppsfett spelar stor roll på VO2max,  där idrottare med låga mängder fett har bättre VO2max än idrottare med mer kroppsfett.

Figur 5: visar det negativa sambandet mellan kroppsfett och VO2max. Där signifikansnivån var på p <0,001.

I en annan studie av Detanico et al. (2011) kunde de också visa att antalet kast Special Judo Fitness Test har också ett positivt samband med maxhastighet i löpning, där fler kast leder till bättre maximal löpphastighet.

Figur 6: visar på det positiva sambandet mellan antalet kast i Special Judo Fitness Test och maxhastighet. Signifikant på p<0.01.

Samma studie kunde också visa att antalet kast i Special Judo Fitness Test också var kopplat till hastigheten vid mjölksyretröskeln med ett positivt samband,  där bättre hastighet vid  mjölksyretröskeln ledde till  fler  antal kast vid Special Judo Fitness Test, se figur 7 (Detanico et al., 2011).

De kunde också visa på ett negativt samband mellan maximal mjölksyra och hastighet vid mjölksyretröskeln,  detta betyder att ju sämre hastighet man har vid mjölksyretröskeln desto mer mängd mjölksyra får man efter ett arbete, se figur 8 (Detanico et al., 2011).

Figur 7: visar på det positiva sambandet mellan antalet kast i Special Judo Fitness Test och maxhastigheten vid mjölksyretröskeln. Signifikant på p<0.01.

Figur 8: visar på det negativa sambandet mellan maximal mjölksyra och hastigheten vid mjölksyretröskeln. Signifikant på p=0.01.

Avslutande reflektioner

Judoutövare bör minst ha VO2max på 54 ml/kg/min, och en kroppsfetts procent mellan 7 –10% för män och 15 - 20 % för kvinnor.

Högre VO2max = Mer kast!
Mindre fett

= Mer kast!
Högre VO2max = Mindre fett
Högre maximal löpphastighet = Mer kast!
Högre hastighet för mjölksyretröskel = Mer kast!
Högre hastighet för mjölksyretröskel = Mindre Mjölksyra!
Högre VO2max = Bättre återhämtning!

Judoutövare med högre aerobisk förmåga och mindre kroppsfett presterar bättre under högintensiva intermittenta aktiviteter!

 

Referenser

Detanico et al. (2012) Relationship of aerobic and neuromuscular indexes with specific actions in judo, Science & Sports, 27, 16-22.

Franchini, E.,  Del Vecchio, F.B.,  Matsushigue K.A., & . Artioli G.G. (2011) Physiological Profiles of Elite Judo Athletes, Sports Med;41(2) ; 147-166.

Franchini, E., Nunes, A.V., Moraes, J.M., & Boscolo Del Vecchio, F. (2007) Physical Fitness and Anthropometrical Profile of the Brazilian Male Judo Team, J. Physiol. Anthropol., 26(2): 59–67.

Franchini, E., Takito, Y.M., Bertuzzi, R.C.M., (2005b) Morphological, physiological and technical variables in high-level college judoists. Arch Budo; 1 (1): 1-7

Franchini, E., Takito, Y.M., Nakamura, F.Y., Matsushigue, K.A., & Kiss, M.A.P.D.M. (2003) Effects of recovery type after a judo combat on blood lactate removal and on performance in an intermittent anaerobic task, J. Sports Med. Phys. Fitness, 43(4): 424–431.

Gariod, L., Favre-Juvin, A., Novel, V., Reutenauer, H., Majean, H., & Rossi, A. (1995) Evaluation du profit énergetique des judokas par spectroscopie RMN du P31, Sci. Sports, 10: 201–207.

Lech, G., Pałka, T., Sterkowicz, S., Tyka, A., & Krawczyk, R. (2010) Effect of physical capacity on the course of fight and level of sports performance in cadet judokas, Archives of Budo, 6(3): 123–128.

Pałka, T.,  Lech, G., Tyka, A., Tyka, A., Sterkowicz-Przybycień, K., Sterkowicz, S., Cebula, A., & Stawiarska, A. (2013) Differences in the level of anaerobic and aerobic components of physical capacity in judoists at different age, Archives of Budo, 9(3): 195–203.

Shvartz, E., & Reibold, R.C., (1990) Aerobic fitness norms for males and females age 6 - 75 years: a review. Aviat Space Environ Med; 61(3)-11.

Torres-Luque, G., Hernández-García, R., Escobar-Molina, R., Garatachea, N.,   & Nikolaidis, P.T., (2016) Physical and Physiological Characteristics of Judo Athletes: An Update, Sports; 4(20), 1 - 12.

Två typer av Judoutövare!

Gariod et al. (1995) kunde med hjälp av videoanalyser först observera två olika typer av judoutövare:

Uthållighets judoutövare: judoutövare som avgör matchen i slutet av matchtiden.

Explosiva judoutövare: judoutövare som avgör matchen i början av matchtiden.

I deras studie undersökte de sedan om det också fanns skillnad fysiologiskt mellan dessa två typer av judoutövare. De undersökte utövarna i ett labb där de utifrån olika tester (VO2max, Wingate anerob effekt och trötthetsindex samt spektrometri).

De kunde bekräfta att det fanns fysiologiska skillnader mellan de två typerna av judoutövare.

Där uthållighets judoutövare hade bättre VO2max samt, snabbare återhämtningsförmåga efter hårda arbeten.

Medans explosiva judoutövare hade bättre anaerob effekt (explosiva eller snabbare), bättre trötthetsindex (mindre trötta) samt bättre förmåga att återuppbygga kreatinfosfat (snabbenergi räcker 10-12 sekunder, främsta energiformen när vi exploderar in i ett kast) ungefär 50 % snabbare.

Figur 1: Visar medelvärdet för återbildandet av PC (kreatinfosfat) efter halva årerbidlningstiden. Värdet signifikant (P < 0,05) mellan de två grupperna.

Referenser

Gariod, L., Favre-Juvin, A., Novel, V., Reutenauer, H., Majean, H., & Rossi, A. (1995) Evaluation du profit énergetique des judokas par spectroscopie RMN du P31, Sci. Sports, 10: 201–207.